Pidiz: Pucón

Det är ganska svart att hålla uppe det här med bloggandet, men jag gör ett nytt försök nu.

När vi kom till Chile visste vi bara att vi skulle fira nyår i Valparaiso och även kolla in Santiago en sväng, mer än så hade vi inte planerat. Det kändes skönt att inte ha en detaljerad plan över exakt var, när och hur vi skulle resa utan istället komma på det efter vägen. Det kändes både mycket friare och mer spännande (plus att både jag och Cillan hatar att planera så det bidrog ganska mycket till den sparsamma resplanen).
I alla fall så frågade vi folk om tips på andra ställen i Chile som var värda att åka till och kom fram till att Pucón tydligen var värt ett besök.
Så efter att ha varit tre nätter i Santiago satte vi oss på nattbussen 10 timmar söderut till ett område i Chile som påminner en del om vissa platser i Norge och Sverige med massa berg, skogar och sjöar men där det även finns vulkaner (inte lika mycket Sverige och Norge-style). Pucón är en liten stad/by med ca 15 000 invånare och den är som en riktig liten äventyrsstad med massa aktiviteter att välja mellan på en av alla äventyrsbyråer. Vulkanen Villarrica som finns där är Chiles mest aktiva vulkan och en av de främsta anledningarna till varför folk åker dit och ska bestiga den.

Men det är även många vattenaktiviteter eftersom det finns många sjöar och floder där och många kommer dit för att testa och träna rafting (forsränning på svenska :P). Jag blev jättesugen på att prova det medan Cillan gjorde väldigt klart för mig att hon inte, under några som helst omständigheter, tänkte göra mig sällskap men att hon absolut tyckte att jag skulle göra det om jag ville. Det tog dock bara någon timme efter att vi kommit till Pucón tills vi träffade en kille på hostlet som skulle köra rafting den dagen och jag gjorde sällskap med honom. Han övertalade mig att ta den tuffaste nivån eftersom att den var roligast men fortfarande säker.
Så det blev hard rafting i Trancura floden med finaste naturen runtomkring! Så himla härlig känsla att paddla ner för floden genom stora fall och vågor, klara sig utan att välta båten, med solen i ansiktet, ljudet av floden och guiden Claudios röst som skriker ut dirrektiv för att överrösta floden och samtidigt se ut över skogen, bergen och vulkanen Villarrica i bakgrunden!
Först tyckte jag det var jätteläskigt, ville typ grina när de gick igenom alla säkerhetsrutiner om hur man skulle göra om man hamnade i vattnet bland alla stora vågor, men sen var det bara jättehäftigt! Den läskigaste delen var nog när vi fick gå ur båtarna vid ett fall som var alldeles för stort att åka igenom, och istället gå genom skogen, förbi det stora fallet och sen hoppa ner från en 3 - 4 meter hög klippa ner i floden igen!
En av de andra båtarna välte även mitt i ett fall och en lång räddningsaktion fick dras igång. Ingen skadade sig som tur var men jag var väldigt glad att jag inte satt i den båten!

Den andra dagen var det dags att bestiga vulkanen Villarrica. Vi var en grupp på ca 30 - 40 personer som gick med företaget AguaAventura och guiderna var verkligen helt grymma! Vi tog en lift upp en bit på berget för att skippa den första delen och därifrån tog det oss 4 timmar att vandra upp till toppen. Vi var utrustade med stora vandringsskor, ishackor och ryggsäck med mer utrustning i som skulle användas för att ta oss ner igen, på stjärtlapp! Av någon anledning tänkte både jag och Cillan först att det bara var att dra på sig sina tygskor, ta med sig lite matsäck och promenera upp för vulkanen, titta på utsikten och sen gå ner igen men det var ju lite mer avancerat än så.
Största delen av tiden gick vi på snö och isiga delar som på vissa ställen var riktigt branta. Vi använde hela tiden en ishacka som vi tog stöd med för att ta oss uppåt och som skulle fungera som hjälp ifall man skulle halka och börja glida ner för vulkanen. Vi sicksackade uppåt för att det inte skulle bli för brant att gå. Utsikten från toppen och hela vägen upp var verkligen helt fantastisk! Man kunde inte se lavan i kratern för den var för långt ner men man kunde höra den puttra och svavelgaserna som ångade upp stack i näsan på en.
När det var dags att ta sig ner åkte vi stjärtlapp i ca 45 minuter ner för vulkanen! Galet kul!

På kvällen hängde vi på stranden med två av guiderna från dagen, drack pisco sour och hade spanska vs svenska lektion i finaste solnedgången.

Tredje dagen var det hästridning i bergen som gällde. Vi åkte ut en bit från Pucón till ett ställe där en grupp mapucher bodde och så red vi tillsammans med en man därifrån. Jag har ju ridit förut och tänkte att det skulle vara som vanligt men de rider på ett helt annat sätt här, åtminstone mapucherna! Inte alls så som jag har lärt mig utan det liknade mer westernridning. Plus att det knappas var snack om några hjälmar när vi skulle rida.
Vi red i alla fall runt en bit upp i bergen, stannade på en fin utsiktsplats och fick små lektioner i ätbara grejer och vad de använder som naturmediciner m.m.

Sista dagen hängde vi ett tag på stranden i Pucón som är en riktigt lavastrand med bara svart sand.

Summasummarum så tyckte jag jättemycket om Pucón!