För några nätter sen drömde jag en sån där dröm med väldigt mycket känslor och som känns så där himla verklig. En person som finns i min nya bekantskapskrets framkallade stora känslor och fick mig till att gå över gränser som jag både ville och inte ville passera.
När jag vaknade fanns känslorna jag känt i drömmen kvar väldigt tydligt men i och med att verkligheten kom in mer och mer i mitt medvetande försvann kopplingen till personen, men kvar var ändå känslan.
En väldigt kluven känsla.
När jag sedan träffade på personen i skolan kändes det skitskumt. Drömkänslorna kom tillbaka i en brutal attack, men då handlar det egentligen inte om den personen som faktiskt stod framför mig utan något ihopkontruerat drömfoster som under natten hade lekte med mina förvirrade känslor.
Hela dagen gick jag runt med en väldigt kontig känsla av att inte riktigt kunna hålla isär drömmen och verkligheten. Som när man har sett en film som verkligen berört en och den finns kvar i tankarna och bröstet lång tid efteråt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar