Pidiz: januari 2012

Santiago. Det var sa manga som sa att det var en trist stad, att det inte fanns nagot att se eller gora, att det var for varmt och att vi max borde stanna dar 2 natter. Sa vi blev valdigt positivt overraskade nar vi kom dit och insag att vi inte alls holl med! Okej det var varmt, runt 40 grader, men det funkade och det fanns manga parker att chilla i under de varmaste timmarna om man var ute da. Santiago ligger som i en dal omringat av massa berg sa det blir ganska vindstilla och varmt. Jag hade inte vantat mig att det skulle vara sa fint som det var, massa parker och gronomraden. Parkerna utnyttjades flitigt av par som inte var blyga med att visa hur mycket de tyckte om varandra (segundo grado) nastan sa det blev lite absurt ibland! Men fint :)
Vi bodde i Bellavista omradet pa ett hostel som passande nog hette "Bellavista Hostel". Ett ganska stort och nice hostel med en fin terass dar de korde BBQ varje onsdag och fredag. Bellavista omradet ar det omradet med mest uteliv, massa pubar och restauranger.
Av de 6 dagar vi var dar var vi ute 4 och alla pa samma klubb Galpon nueve. Vi hangde alltid med hostelfolket och alla vagar ledde tydligen till Galpon nueve, det var en nice klubb som lag precis runt hornet (och sa var det gratis intrade for oss utlanningar *sarbehandling.AB*). Blandad musik med bade alla vanliga hits som man hor overallt men aven en del raeggeton och vi fick aven ova lite bachata da och da. Alltid med musikvideosen pa tva stora filmdukar.
Agaren var jakligt skon ocksa for han kom fram till oss, tog ifran oss vara nastan uppdruckna ol, oppnade tva nya at oss och sa att vi inte kunde dricka varma ol. Sen gick han igen. Sen nar det stangde hamnade vi pa efterfest pa overvaningen pa klubben.

Var hobby pa den har resan ar att lara folk svenska genom citat fran var givna favoritfilm: Fucking Amal! Jag vet inte hur det ar mojligt men vi trottnar ALDRIG pa att citera den har filmen och det gar inte en enda dag utan att nagot litet Fucking Amal citat smyger sig in. Det finns alltid ett Fucking Amal citat till alla situationer! Lite som ett tvangsbeteende men ett roligt sadant.
Och har ar ett ypperligt tillfalle att ater blasa liv i fucking amal humorn genom att fa folk att saga t.ex. "men jag vill ju inte vara med henne, jag vill ju bara bli full!" med olika brytningar!

Vi lar aven folk att svara pa svenska genom att saga "Javla kanelbulle!" och sager att det ar typ det fulaste man kan saga till nagon.
Vi har aven borjat lite smatt med att lara ut diverse svenska uttryck som vi tycker ar lustiga som t.ex. "ta det lite piano nu" eller "den gubben gick inte".
Var nya van Theo som vi traffade pa Bellavista hostel och som vi hangt en hel del med har blivit riktigt duktig, framforallt pa kanelbullegrejen. :) Han pratar med den skonaste mixen av "fraspengelska" (franska/spanska/engelska) jag nagonsin hort! Forst forstod jag nastan ingenting av vad han sa (kan aven berott pa att man alltid pratade med honom nar han kom forbi springandes nagonstans bara for att det gick fortare an att ga) men sen larde man sig att forsta (och borjade aven prata pa riktigt med honom nar han satt stilla.. :P) Jag tror inte jag traffat nagon som pratat i citat och sa fina formuleringar om livet som han gjorde, men pa ett valdigt enkelt och opretantiost satt. Det var fint!

Vi gick pa guidad tur runt Santiago med en jattebra guide! Det verkar som man alltid ska ta de guidade turerna som ar baserade endast pa dricks for de kanns som de ar mycket battre och mer underhallande eftersom guiderna verkligen maste se till att gora sig fortjanta av sin lon och darfor anstranger sig mer!

I Santiago finns det en hel del "Café con piernas" ("Café med ben"). Det ar caféer som kommit till for att kaffet i Chile var sa daligt och att man behovde andra satt att locka folk (framst man) att kopa kaffe. Sa da gjorde man caféer dar alla som jobbade var lattkladda tjejer. Det finns inga stolar pa de har stallena utan man star vid sitt bord och dricker sitt kaffe/juice/te, ofta med en av tjejerna som pratar med en, Det finns tva olika typer av Café con piernas, antingen den latta varianten dar tjejerna har kort kjol och liten topp pa sig eller sa finns det den tuffare varianten dar de bara har underklader/bikini pa sig.
Pa de stallena ar alla rutor tonade sa det inte gar att se in och ibland hander det att de kor en "happy minute". Da laser de dorrarna, tjejerna tar av sig alla klader och kor nagon slags "show" i en minut och nar den minuten ar slut tar de pa sig och oppnar dorrarna igen.
Grejen ar att det ar en dagverksamhet dar det inte serveras nagon alkohol alls utan bara kaffe men i ovrigt kanns det precis som nagon sorts strippklubb. Dessutom ar de har stallena de enda stallen dar man kan dricka bra kaffe i Santiago. Kaffet ar billigt men sen ar det meningen att man ska dricksa tjejerna/tjejen som serverar en. Sjalvklart var vi tvugna att testa en Café con piernas med tonade rutor. Vi stod dar och kande oss ganska obekvama, drack varat kaffe medan vi forsokte komunicera med tjejen i minimal bikini som serverade oss och hade som uppgift att prata med oss. Intressant.

Vi gick aven runt och kollade in allt som hande pa torget plaza de armas. Vi narmade oss en stor folksamling i ena hornet av torget och ratt som det var stod vi mitt inne i ringen tillsammans en komiker som drev med oss pa spanska och alla i publiken asgarvade! Vi fattade inte mycket av vad han sa med tydligen var det fruktansvart kul. Sjukt random alltihopa! Nagra dagar senare sag vi samma komikern pa natt chilenskt tvprogram och sag att han kallade sig for "Freddy Loco".

Vi testade dricka "Terremoto" (vilket betyder jordbavning pa spanska) pa en kand inhemsk bar i Santiago (La Piojera). Det ar en drink med nagon form av sprit (ferment/pisco eller natt annat, lite olkart) plus vin och pa toppen annanasglass for att spada ut spritsmaken. Den ar dopte efter effekten den ger, att det kanns som en jordbavning nar man reser sig och forsoker ga efter att ha druckit en "terremoto". Den fortjanar absolut sitt namn!

Vi har aven:
Gatt guidad tur i ett av poeten Pablo Nerudas 3 hus (jag tror vi hamnade i det trakigaste av de tre).
Akt upp pa San Cristobal berget, spanat in jungfru Maria statyn dar och den fantastiska utsikten over hela Santiago (dock var det ganska mycket smog som lag over hela staden).
Kakat Pastel de Choclo (det finns sa mycket god mat har!).
Varit pa fiskmarknad.
Hangt i parker.

...och massa massa mer.

Theo in action

På Galpon Nueve

"Fota oss!!!" (Plaza de Armas)

Plaza de Armas

Cillan och komikern "Freddy Loco" som drog in oss i ringen och drog massa skämt om oss på spanska!

Någon populär juice som såldes överallt med persikojuice, en hel persika i (det är den där grejen som ser ut som en hjärna) och vete. Cillan gillade den, jag tyckte den va sådär.

Santa Lucia parken

På toppen av Santa Lucia kullen med utsikt över Santiago.

Den som ville att den här byggnaden skulle byggas ville att den skulle se ut som en mobiltelefon. Det var dock på 80-talet så den är kanske inte så tidsenlig längre..

Spår i kort på Plaza de Armas.

Sjunger "Smelly cat" till en ljublande publik!

Galpon Nueve

Hejsan konstapeln!

Terremotos!

Uppe på San Cristobal

Fiskmarknad

Ett av alla mysiga par i parken. Just nu ifärd med att rycka skägg på halsen.

Det Café con piernas som vi gick på

Hejdå Santiago och Bellavista hostel!
(Observera att jag packat ner en halvnaken kille i min ryggsäck)

Det är ganska svart att hålla uppe det här med bloggandet, men jag gör ett nytt försök nu.

När vi kom till Chile visste vi bara att vi skulle fira nyår i Valparaiso och även kolla in Santiago en sväng, mer än så hade vi inte planerat. Det kändes skönt att inte ha en detaljerad plan över exakt var, när och hur vi skulle resa utan istället komma på det efter vägen. Det kändes både mycket friare och mer spännande (plus att både jag och Cillan hatar att planera så det bidrog ganska mycket till den sparsamma resplanen).
I alla fall så frågade vi folk om tips på andra ställen i Chile som var värda att åka till och kom fram till att Pucón tydligen var värt ett besök.
Så efter att ha varit tre nätter i Santiago satte vi oss på nattbussen 10 timmar söderut till ett område i Chile som påminner en del om vissa platser i Norge och Sverige med massa berg, skogar och sjöar men där det även finns vulkaner (inte lika mycket Sverige och Norge-style). Pucón är en liten stad/by med ca 15 000 invånare och den är som en riktig liten äventyrsstad med massa aktiviteter att välja mellan på en av alla äventyrsbyråer. Vulkanen Villarrica som finns där är Chiles mest aktiva vulkan och en av de främsta anledningarna till varför folk åker dit och ska bestiga den.

Men det är även många vattenaktiviteter eftersom det finns många sjöar och floder där och många kommer dit för att testa och träna rafting (forsränning på svenska :P). Jag blev jättesugen på att prova det medan Cillan gjorde väldigt klart för mig att hon inte, under några som helst omständigheter, tänkte göra mig sällskap men att hon absolut tyckte att jag skulle göra det om jag ville. Det tog dock bara någon timme efter att vi kommit till Pucón tills vi träffade en kille på hostlet som skulle köra rafting den dagen och jag gjorde sällskap med honom. Han övertalade mig att ta den tuffaste nivån eftersom att den var roligast men fortfarande säker.
Så det blev hard rafting i Trancura floden med finaste naturen runtomkring! Så himla härlig känsla att paddla ner för floden genom stora fall och vågor, klara sig utan att välta båten, med solen i ansiktet, ljudet av floden och guiden Claudios röst som skriker ut dirrektiv för att överrösta floden och samtidigt se ut över skogen, bergen och vulkanen Villarrica i bakgrunden!
Först tyckte jag det var jätteläskigt, ville typ grina när de gick igenom alla säkerhetsrutiner om hur man skulle göra om man hamnade i vattnet bland alla stora vågor, men sen var det bara jättehäftigt! Den läskigaste delen var nog när vi fick gå ur båtarna vid ett fall som var alldeles för stort att åka igenom, och istället gå genom skogen, förbi det stora fallet och sen hoppa ner från en 3 - 4 meter hög klippa ner i floden igen!
En av de andra båtarna välte även mitt i ett fall och en lång räddningsaktion fick dras igång. Ingen skadade sig som tur var men jag var väldigt glad att jag inte satt i den båten!

Den andra dagen var det dags att bestiga vulkanen Villarrica. Vi var en grupp på ca 30 - 40 personer som gick med företaget AguaAventura och guiderna var verkligen helt grymma! Vi tog en lift upp en bit på berget för att skippa den första delen och därifrån tog det oss 4 timmar att vandra upp till toppen. Vi var utrustade med stora vandringsskor, ishackor och ryggsäck med mer utrustning i som skulle användas för att ta oss ner igen, på stjärtlapp! Av någon anledning tänkte både jag och Cillan först att det bara var att dra på sig sina tygskor, ta med sig lite matsäck och promenera upp för vulkanen, titta på utsikten och sen gå ner igen men det var ju lite mer avancerat än så.
Största delen av tiden gick vi på snö och isiga delar som på vissa ställen var riktigt branta. Vi använde hela tiden en ishacka som vi tog stöd med för att ta oss uppåt och som skulle fungera som hjälp ifall man skulle halka och börja glida ner för vulkanen. Vi sicksackade uppåt för att det inte skulle bli för brant att gå. Utsikten från toppen och hela vägen upp var verkligen helt fantastisk! Man kunde inte se lavan i kratern för den var för långt ner men man kunde höra den puttra och svavelgaserna som ångade upp stack i näsan på en.
När det var dags att ta sig ner åkte vi stjärtlapp i ca 45 minuter ner för vulkanen! Galet kul!

På kvällen hängde vi på stranden med två av guiderna från dagen, drack pisco sour och hade spanska vs svenska lektion i finaste solnedgången.

Tredje dagen var det hästridning i bergen som gällde. Vi åkte ut en bit från Pucón till ett ställe där en grupp mapucher bodde och så red vi tillsammans med en man därifrån. Jag har ju ridit förut och tänkte att det skulle vara som vanligt men de rider på ett helt annat sätt här, åtminstone mapucherna! Inte alls så som jag har lärt mig utan det liknade mer westernridning. Plus att det knappas var snack om några hjälmar när vi skulle rida.
Vi red i alla fall runt en bit upp i bergen, stannade på en fin utsiktsplats och fick små lektioner i ätbara grejer och vad de använder som naturmediciner m.m.

Sista dagen hängde vi ett tag på stranden i Pucón som är en riktigt lavastrand med bara svart sand.

Summasummarum så tyckte jag jättemycket om Pucón!