Handen på ett nedtryckt handtag
Rödsvullna ögonlock, rinnande mascara och fler salta tårar som vill ut och bort
Bort från den kropp vars hjärna bestämt att det ska vara slut
”Stanna så försöker vi igen eller gå och då ses vi inte mer”
Det skär i hela kroppen när jag slutligen öppnar dörren
och går…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar