torsdag 8 juli 2010

Hundvalpar, fräkniga systrar och solen i ögonen

Förra veckan tog jag en tvådagars-tripp hem till Bergslagen och blev väldigt lycklig när jag lyckades perfekt med timingen att få se syster ysters hund Tequila få sina bebisar! Egentligen var de beräknade att komma nästan en vecka senare men de ville tydligen ut tidigare, till min stora förtjusning! Det var riktigt spännande att se de små liven komma ut och fashinerande att se hur starka instinken är hos dem. Direkt kravlar de sig till en tutte och börjar äta och Tequila var en så duktig mamma (förutom när hon råkade trampa pch lägga sig på sina barn när hon skulle vända på sig eller när en till bebis var påväg ut) och såg direkt till att äta bort den lilla hinnan de kom ut i, bita av navelsträng, slicka rent dem ordentligt och se till så de inte kravlade sig för långt bort från henne.
Det blev totalt sju stycken friska små valpar som låter så fantastiskt gulligt, speciellt när de gått vilse från mammas tutte typ 10 cm och inte hittar tillbaka.

När jag var hemma kände jag verkligen att jag uppskattar att komma till det såkallade "landet" i några dagar. Haha jag känner mig värsta "Stockholmifierad" när jag säger så. Men så är det och speciellt hemma hos pappa känner jag verkligen att jag blir så himla avslappnad. Det är så tyst och lugnt där, ingen trafik eller stress bara natur och mysig sjöutsikt. Jag låg ute hela dagen och solade (vilket givetvis resuterade i charmerande rosa solbränna, jag älskar mina pigment! :P) utan folk som runt omkring och lyssnade på min Emmaboda spellista på högsta volym (underbart att inte behöva ta hänsyn till grannar också!).
Visst dör man lite? Den här lilla flickan ska Anna behålla. Hon  är så fantastiskt söt med sina vita framben som ser ut som balhandskar!
Det var trångt vid maten


Tequila ville verkligen inte lämna sina bebisar trots att hon inte kissat på hela dagen. Tillslut var hon dock tvungen men hon var illa kvickt tillbaka igen.

Fina fina syster!

systerposering!

På vägen till pappa
utsikten från pappas gård

Jag fick sällskap av Nelson i solen

1 kommentar:

  1. once.upon.a.time@hotmail.com11 juli 2010 kl. 00:52

    Du är verkligen fin. Om "om" inte hade varit hade jag varit betydligt mer framåt. Nu är det dock som det är, och du får nöja dig med att veta att det någonstans finns någon som spanat in dig...

    Du behöver inte vara orolig. Jag är bara en snäll beundrare, inget annat :)

    Varma kramar

    SvaraRadera